2

Ur en bok om adhd

Och det där såret på fingret som påminner om kaoset, adrenalinet, en slowmotionsekvens av saker som flyger omkring i rummet och det går runt. Uppvaknandet när orden "du har slagit dig, du har blod i hela ansiktet" lyckas överrösta din egen röst som dånar "rör mig inte". Tomheten och likgiltigheten som följer när hjärtat slutat pumpa för hårt. Skulden och skammen över att ha drabbat någon annan. Det är blodstänk och glassplitter överallt. Det är något som har gått sönder helt enkelt.